Det kan tyckas som en märkligt vald tidpunkt för Sverigedemokraterna (SD) att starta sin valrörelse med ett landsmöte som kavlar upp de bruna skjortärmarna och låta stöveltrampet ljuda. De har jobbat i över ett decennium på att omformulera, skaka och slingra sig ur bilden av ett gammaldags nazistiskt parti. Mot alla odds har de faktiskt lyckats putsa på fasaden så pass mycket att de framstår som ett valbart alternativ för missnöjda väljare som ser sitt idylliska och närmast mytomspunna välfärdssverige gå i spillror.
